Kärlek är som när man var liten och för första gången skulle åka den där stora läskiga berg-och-dalbanan. I början är man nervös och de pirrar i magen hela vägen upp för den första långa backen. Och när man är nästan uppe och så börjar pirret gå över och allt blir bra, när man åker ner och känner hur de blåser i ansiktet så känns allt helt otrolig och underbart som en dröm, men så helt plötsligt så tar allting bara slut och man vet inte riktigt vart de där fantastikst underbara har tagit vägen.